2014

(Publicerad i Skånska Dagbladet 2014-11-26)

Han bor inte i byn. Ändå blev fotbollstränaren Andreas Ekenberg utsedd till årets marieholmare. Det enorma intresset för fotboll har gjort honom till en eldsjäl på Marieholms IS.

– Jag är nästan där mer än hemma i Lund, säger Andreas Ekenberg.

Marieholms byaförening har utsett 35-årige Andreas Ekenberg till 2014 års Marieholmare. Andreas Ekenberg som är ordförande i fotbollsföreningen Marieholms IS och fotbollstränare för barn.

Skånska Dagbladet träffar Andreas Ekenberg där han känner sig mest hemma. I köket på idrottsföreningen.

Han berättar om uppväxten i Marieholm som han minns som lugn och rolig.

– Det var väldigt tryggt. Vi ungar kunde släppas iväg utan att föräldrarna behövde vara speciellt oroliga, säger Andreas Ekenberg.

Andreas och hans tre syskon växte upp på i ett hus på Hantverkargatan.
Redan som femåring blev han medlem i fotbollsföreningen. Även om Andreas prövade andra sporter som exempelvis tennis så var det fotboll han tyckte var allra roligast.

– Vi spelade mycket på fritiden. Ibland samlades så många som 20 ungar och spelade ihop ute vid gröningen ett par hundra meter från vårt hus.
 

I skolan gick det helt okej även om Andreas längtade till och föredrog sommarloven.

Matematik och historia var favoritämnena och Andreas tror att lärarna upplevde honom som en lugn pojke. Matematiken har han haft nytta av när han valde yrkesliv. Andreas arbetar som elektriker inne i Lund och det är därför han har valt att flytta in till stan.

Där har han bott de senaste 8 åren. Men det är egentligen inte mycket tid som han är i lägenheten i Lund. Det blir Marieholms IS mellan 3 och 7 dagar i veckan.

– Det hade inte gått att vara här så mycket om jag hade haft sambo, säger Andreas Ekenberg och småler.
 

Telefonen har ringt ett par gånger under vårt samtal. Andreas har valt att inte svara. När det ringer en fjärde gång tittar Andreas på skärmen igen och konstaterar att det här måste han ta. Det är en av byns fotbollstokiga killar som frågar om han får vara med på träningen ikväll. Han är egentligen lite för gammal för den gruppen. Men han lovar att sparka mjukt.

Andreas säger ja och undrar när han ska hämtas. Jag blir nyfiken. Det är inte alla fotbollstränare som kör sina elever till träningen.

– Det är en kille som bor en bit utanför byn. Hans föräldrar har inte tid alltid att köra honom hit. Då brukar jag hämta honom, säger Andreas.
Att träna barn skiljer sig en hel del från vuxna förklarar han.

Träningen måste också anpassas efter olika åldersgrupper. Andreas tränar pojkar och flickor i åldern 10 till 11 år. Träningen har varit ganska lekinriktad under en period men nu börjar Andreas föra in lite lagtänk. Att barnen ska börja spela som ett lag.

Det är inte alltid träningen går som planerat. Ibland är barnen trötta efter skolan och då brukar han ta det som det kommer.

I de situationerna fungerar det bäst om de få ha mycket bollkontakt och kanske göra något annorlunda som att spela spökboll. Men i slutändan är det ändå barnens framsteg som ger Andreas energi att fortsätta sitt arbete.

- Det bästa ögonblicket är när ett barn plötsligt klarar en övning för första gången. Då lyser det i ansiktet på barnet. Det är härligt att se.

Att han utnämnts till årets Marieholmare ger också energi men kom också lite som en förvåning.

– Jag blev så klart väldigt glad. Det är ju jättekul, säger Andreas.
 

Rasmus Gustafsson, ordförande i Marieholms byaförening, tycker att Andreas Ekenberg var ett självklart val.

– Han är bra för Marieholm. Han är väldigt engagerad och jobbar hårt för idrottsföreningen. Han är bra föredöme.

Kriteriet för att bli årets marieholmare är egentligen att man bor i byn. Men denna gång har man gjort ett undantag.

– Han gör sin gärning här i Marieholm så det. Han är på plats och jobbar hårt med fotbollsföreningen, säger Rasmus Gustafsson.

(Publicerad i Skånska Dagbladet 2014-07-14)

Toppkrigande division 5 västra-klubben Marieholms IS har återigen bytt tränare. Nu är det tidigare Landskrona Bois-spelaren Jesper Olsson som ska leda styrkorna.

– Förhoppningsvis året ut, skrattar han.

Trots framgångarna på planen valde MIS-styrelsen i förra veckan att entlediga Andreas Wiik från sitt uppdrag. Detta bara några månader efter att förre målvaktshjälten Dannie Winther lämnat posten.

– Tredje gången gillt då. Jag får verkligen hoppas att det inte blir några fler förändringar i år, konstaterar 22-årige mittfältaren Jesper Olsson, som alltså är säsongens tredje huvudtränare i Marieholm, tidigare var han assisterande.

Vad ligger bakom förändringen?

– Meningsskiljaktigheter beträffande ambitioner. Wiik ville göra förändringar som varken spelarna eller styrelsen köpte, och då tyckte han att det var lika bra att gå sin väg.

– Hans ambitioner passade väl inte riktigt på denna nivån.

Och du ska fortsätta spela i laget?

– Självklart. Jag känner mig hel igen efter alla skador och kämpar på här tills vidare. Vi har två assisterande tränare (Mikael Johansson och Anders Larsson) som får sköta det vid sidan om, även om jag säkert kommer ha lite extra koll nu i början.

Drygt halvvägs, närmare bestämt 13 omgångar in i serien, är Marieholms IS på en kvalgivande tredjeplats med en match mer spelad än ettan och tvåan. Och där ska man försöka ligga kvar – minst.

– Gör vi det bra under hösten kan det bära långt och en kvalplats ska vi absolut ha, säger Jesper Olsson som verkligen ser fram emot sitt nya uppdrag.

– En rolig och spännande utmaning.

Torsdagen den 24 juli drar träningen igång igen efter uppehållet och två dagar senare väntar en träningsmatch mot Stehags AIF.

(Publicerad i Skånska Dagbladet 2014-05-01)

Marieholms IS tog i går sin tredje raka seger i fotbollens division 5 västra, när Kullavägens BK sattes på plats på Åvallen med 4-1.

Kullavägen kom till start med full poängpott efter de tre första omgångarna.

– En skön seger och bra värdemätare, hävdar Andreas Wiik, MIS-tränaren.
Marieholm kom tidigt i underläge, men lyckades vända till 3-1 redan i den första halvleken.

– Vi var aggressiva, hade bra press och gjorde det svårt för motståndarna. Och så hade vi bra rörelse. Alla löpte mycket, berömmer Wiik.

Pontus Gressman var den som imponerade allra mest i det starka MIS-kollektivet.